Nu är han här

Äntligen är han hemma, vår underbara lillebror. Han blir tre veckor i torsdag så vi har redan hunnit bekanta oss lite med varandra och kommit underfund med vad lillebror gillar eller ej, så vardagen har börjat rulla på med allt vad det innebär. Hade nog lite glömt bort symbiosen man lever i med en nyfödd, han är fortfarande en del av mej, enda skillnaden är att han inte längre är i min mage. Man är mamma till 110% så här i början och det känns som om det inte längre finns en värld där utanför, man är helt uppslukad av det lilla undret.

Det stora syskonen är så stolta över sin lillebror och vill visa upp honom för kompisarna. Syrran är redan så stor att hon på riktigt är till stor hjälp.

Lästips, Jussi Adler-Olsen

Läste precis klart Jussi Adler-Olsens första bok i serien om Avdelning Q med vice poliskommissarie Carl Mörck, "Kvinnan i rummet" och den var så spännande så jag skulle genast vilja fortsätta med följande bok i serien!

Fick till julklapp ifjol den bok som då var den nyaste i raden, "Marcoeffekten", men jag kom inte riktigt in i den. Det hade hänt så mycket i de tidigare böckerna som man borde känt till för att på riktigt hänga med, främst i polisens privatliv och kolleger då. Och jag hade hela tiden en irriterande känsla av att jag inte riktigt förstod hur allt hängde ihop.

Jag ville ändå ge Carl Mörck en chans till och beställde nån gång i somras den första boken om avdelning Q. Så efter att jag plöjt igenom "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" ville jag läsa en gammal hederlig deckare och plockade "Kvinnan i rummet" från bokhyllan. Och som den var spännande, den hörde till typen av böcker man inte kan lägga ifrån sej innan man vet hur det slutar. Och då man läst klart känns det helt tom eftersom man vill fortsätta läsa om hur det går för karaktärerna. Alltså klickade jag genast hem tre till Avdelning Q böcker från Adlibris (efter att först ha kollat att nästa är utlånad på Pargas bibba) och väntar nu otåligt på att få hem dem.

Men varför var den så bra? Ja det är det lite svårt att sätta tummen på. A och o för att en deckare skall bara bra är att polisen, eller huvudpersonen, måste vara lite speciellt, skickligare än andra, lite av en hjälte. Ett bra exempel på en sån är Joona Linna i Keplers romaner, jag är så fascinerad av honom, känns som om han har lite övernaturliga krafter. Det är också orsaken till att jag inte kan tänka mej att se filmen "Hypnotisören", Zilliacus är bara HELT fel för den rollen.

Nåja men tillbaka till Mörck, han har alltså varit med om en traumatisk händelse i arbetet och då han återvänder till jobbet får han i uppdrag att grunda Avdelning Q, en avdelning som skall undersöka fall som inga vanliga poliser klarat av att lösa! Och det gör han suveränt, själva fallet är kryptiskt och Mörcks personlighet är intressant. Alltså innehåller den alla ingredienser som en bra deckare bör innehålla, plus att den är välskriven. Blir irriterad på böcker som är fulla av klicheer där språket är naivt, typ Sanhamnsmorden ger mej nippor, tyvärr ofta kvinnliga författaren... Och böckerna om Avdelning Q bara måste läsas i kronologisk ordningsföljd!

 

Posted with Blogsy

Kan inte låta bli...

Det är så många som redan börjat tänka på julen och julpyntande så det har lite smittat av sej på mej. Speciellt i många inredningsbloggar har man redan plockat fram en massa pynt, och ni skall veta att jag har all tid i världen att lusläsa alla julinlägg för tillfället. Så trots att jag brukar vänta till lillajul har jag i år redan lite gett pyttelite efter för julkänslorna.

Köpte en jultidning eftersom där fanns mönster för gulliga virkade snöflingor.

På Tokmanni hittade jag den här inomhusgranen. Den helt vanliga terrakottakrukan gjorde jag lite mer julig med ett julband.

På de här fotona ser man också den nya hyllan vi har i vår matsal. Försökte närmare ett år bli av med det gamla träfärgade vitrinskåpet som jag var urled på, innan det nappade. Det var ju lite typiskt att nån ville köpa det i samma veva som vi hade fullt upp med att göra om i barnens rum. Men nu fick vi å andra sidan matsalen fixad på samma gång som allt det andra.

Helt klart är det dock ännu inte. Vi har en stor spegel som vi skall hänga upp ovanför skåpet och så skall jag byta ut vissa av prydnadsföremålen.

Man kan skymta spegeln längst till höger.

De här urgamla, blacknade Ikea tavlorna skall alltså ännu väck innan jag börjar vara nöjd med helheten.

Vad jag grejar med på dagarna

Jag har liksom vant mej vid min nya vardag, att gå hemma i mjukisbyxor och inte göra nåt speciellt. I början av mammaledigheten for jag stressat omkring som ett jehu och försökte fixa allt på en gång. Men nu börjar allt jag planerade göra vara gjort, så långt det nu går, och jag har lugnat ner mej lite.

 

De största projekten var att måla om barnens rum. Olivias rum var annars ok, hon har fått lite nya möbler längs med åren så det var endast ny färg på väggarna som behövdes. Med Linus rum var det lite mer jobb. Det skulle målas och vissa möbler bytas ut. Han har redan länge önskat sej en högsäng vilket han nu fick och så fick han nya hyllor. Han har haft det gamla skötbordet i sitt rum fyllt med leksaker och eftersom vi nu kommer att han annan användning för det, måste han ju få nåt nytt för sina saker istället. Dessutom var hans rum nog ganska barnsligt och ser nu mer ut som en 6-årings rum. Det är inte helt klart ännu men vi är redan nu jätte nöjda med hur det börjar arta sej.

 

Den varma filten har fleece på andra sidan så den lär nog skall hålla beben varm.

 

Såhär då jag skriver vad vi jobbat på låter det ju inte som nå värst stora projekt, men mängden grejer som skall flyttas, tömmas och städas är enormt. Allt som skall tvättas och föras till soptippen och monteras likaså. Då man dessutom är stor och klumpig och fort blir trött är de här arbeten som emellanåt känts övermäktiga. 

Men som sagt, nu börjar vi har ordning på torpet och jag kan ägna mej åt mindre pyssel, som till exempel sticka filt till barnvagnen. Hittade det mjukaste, varmaste och skönaste garnet på Britas på Malmen, det är 100% ylle men killar inte det minsta! Blev så förälskad i garnet att jag också började sticka kuddöverdrag av samma garn. Tycker dessutom om färgen! Mannen har också beställt en halsduk av garnet så jag lär väl ska få tillräckligt av den härliga vara då jag är klar med allt.

Blivande soffkudde.

Incawool heter garnet och är tjockt, så det går undan så man stickar.

Tränar på att ta det lugnt

Att ta det lugnt och vila är inte den lättaste saken för en som är van att fara omkring som en yr höna från morgon till kväll. Visst har jag fysiska begränsningar just nu som gör att jag inte är så snabb, men värre är den mentala sidan. Jag lider av att ha en massa ogjort, jag hör tyvärr till de personer som inte kan slappna av förrän jag har ordning och reda runtom mig.

Näväl, försöker i alla fall sakta varva ner och mina arbetskamrater har dragit sitt strå till stacken. Jag måste ha världens underbaraste arbetskamrater för de ordnade nämligen ett Baby Shower för mej. De var alla så ivriga för de har alla överksridit "baby åren" och ingen av dem hade tidigare varit på ett baby shower. Av hela gänget fick jag ett presentkort till en kosmetolog, för att rå om mej själv och njuta, så länge det går :) Och en annan gav bunt tidningar för slöa stunder i soffan.

Fick också världens mjukaste och skönaste babypyamas.

Får se hur det går med mitt njutande, två lite större projekt måste jag ännu slutföra innan jag kan slappna av ordentligt...

Vackra Själö

Själö kyrka som är i användning än i denna dag.

 

Det här inlägget kommer lite på efterkälken men höstbilderna är så fina att jag lägger upp dem i alla fall. Vi var på utfärd till vackra Själö förra veckoslutet och som alla Pargasbor vet är ju dess historia väldigt intressant ävenom den är grym. Hit skeppade man personer som hade spätelska och senare också sinnessjuka för att få bort dem från samhället. Och eftersom både spätelska och mentala sjukdomar ansågs vara Guds staff så gjorde man inga försök att bota sjukdomarna, utan de människor som skickades till Själö levde återstoden av sina liv här och återvände aldrig till sina hem.

 



De som förvisades till Själö skulle till och med ha med sej en likkista då de kom. Den förste spätelske kom hit redan 1622, då bodde de i små stugor uppe på backen bakom begravningsplatsen. Av stugorna finns numera endast lite stenar svar från husgrunden.

Mentalsjukshuset som idag används av Institutionen för Skärgårdshavsforskning vid Turun Yliopisto, om jag kommer rätt ihåg.

Mentalsjukhuset fungerade ända till 1960-talet som kvinnomentalsjukhus! Det är så väldigt vackert på Själö, lugnt och stilla och med en massa gamla fina byggnader. Men undrar hur det var att bo eller jobba här för några hundra år sedan. En massa olyckliga människor som levde hela sitt liv på en holme, totalt isolerade från omvärlden och inget hopp om att få återvända till sina familjer. Nog var livet grymt förr i tiden.


Träden på Själö är massiva, kunde bara beundra dem.

Och sist men inte minst, här är L och våran nya båt! Vi har bytt vår segelbåt mot en liten motorbåt eftersom det finns vissa familjemedlemmar som anser att vi inte kommer att segla nästa sommar med en bebis. Snyft, undrar hur mycket vi kommer att sakna vår Meriheppa nästa sommar...

 

När mamma är hemma

Har äntligen blivit mammaledig! Började egentligen en vecka i förväg för fick så ont i ryggen av att sitta på jobbet dagarna i ända, och att köra bil mellan Pargas och Åbo var heller inte speciellt kul. För mej kändes det lite svårt att släppa taget om jobbet, men barnen tycket det att mamma är hemma då de kommer från skolan/förskolan är det bästa som hänt på länge .

 

Har redan nu tröttnat på att äta bröd och jogurt till mellanmål och tänkte experimentera lite med olika typer av gröt för att få omväxling, och också kunna servera nåt hälsosamt. Så igår blev det svartavinbärs mannagrynsgröt. Linus tyckte det var gott och slevade i sej men O som inte tycker om surt rynkade lite på näsan. Så om jag nån gång lagar om samma gröt lägger jag i hälften mindre svartavinbär, även om den då blir hälften så hälsosam.

Men visst tycker jag också det är skönt att vara hemma och alldeles snart kommer jag att sluta undra över vad de grejar med på jobbet och vad jag "går misste" om. För nu är det mer ordning på torpet här hemma och jag kan bättre kan följa med att läxor blir gjorda och övervaka provläsning. Matsäckar och tandläkartider mitt på dagen är inte längre utmaningar, och jag slipper upptäcka tio på kvällen att O eller L nästa morgon skall ha skridskor med till skola/dagis.

Det är länge sen jag varit mamma på heltid och måste säg att jag ser fram emot att vara det en bra tid framöver.