Äntligen är han hemma, vår underbara lillebror. Han blir tre veckor i torsdag så vi har redan hunnit bekanta oss lite med varandra och kommit underfund med vad lillebror gillar eller ej, så vardagen har börjat rulla på med allt vad det innebär. Hade nog lite glömt bort symbiosen man lever i med en nyfödd, han är fortfarande en del av mej, enda skillnaden är att han inte längre är i min mage. Man är mamma till 110% så här i början och det känns som om det inte längre finns en värld där utanför, man är helt uppslukad av det lilla undret.
Det stora syskonen är så stolta över sin lillebror och vill visa upp honom för kompisarna. Syrran är redan så stor att hon på riktigt är till stor hjälp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar